Mitt i den glittrande sjön Vättern, mellan Motala och Karlsborg, ligger en ögrupp som få känner till men som bär på både dramatik, historia och mystik. Fjuk i Vättern är inte bara en vacker plats för naturälskare, utan också scenen för en av Sveriges mest fascinerande livsöden – berättelsen om Erik Zetterblad, mannen som valde att leva sitt liv i ensamhet på ön.
De tre öarna i hjärtat av Vättern
Fjuk består egentligen av tre öar – Jällen, Mellön och Skallen – som ligger utspridda som små juveler mitt i Vätterns djupa vatten. Här finns inga bofasta längre, men en gång i tiden bodde det människor här året runt. När fyren byggdes 1852 kom den första personalen till ön, och fram till 1910 var Fjuk en bemannad fyrplats. Då revs bostadshusen och virket skeppades till Vadstena, där delar av det återanvändes till nya hus.
Fyren, som ritades av Nils Gustaf von Heidenstam, blev en viktig ledpunkt för sjöfarten på Vättern. Det rödmålade trätornet syntes flera mil bort, och dess ljus gav trygghet åt seglare i mörkret. Den nuvarande fyren i betong byggdes 1909 och drivs idag med solenergi – en symbol för både historia och framtid i ett.
🌊 Fjuk i siffror
Fjuk ligger cirka 7 nautiska mil väster om Motala och 10 nautiska mil öster om Karlsborg. Ögruppen består av Skallen, Boholmen och Jällen och är en del av naturreservatet Motala buktens öar. Här möts geologiska formationer som är över 700 miljoner år gamla, och under våren häckar ett stort antal sjöfåglar. Landstigning bör därför undvikas under maj och juni.
Erik Zetterblad – mannen som valde tystnaden
Fjuk hade sin mest kända invånare i Erik Zetterblad, född 1884 i Gingri i Västergötland. Efter att ha utbildat sig till ingenjör i Norrköping drabbades han av hälsoproblem och orkade inte längre arbeta. Hans liv tog en ny riktning när han började fiska på Vättern och till slut bosatte sig på Fjuk 1914 – ett beslut som skulle forma resten av hans liv.
Erik började sin tid på Fjuk i ett gammalt skjul som fanns kvar från fyrpersonalen. Snart byggde han till den lilla byggnaden med hjälp av en gammal karamellkiosk från Varamon i Motala – en udda men charmig bostad. Här levde han i över 50 år, ofta ensam men alltid i harmoni med naturen.
Han odlade potatis, fiskade, samlade örter och bär som han sålde till apotek, och vårdade fyren på ön. Trots sitt isolerade liv hade han kontakt med lokalbefolkningen. Flera gånger kom fiskare och vänner ut med förnödenheter, ibland även med tvätt som han skickade tillbaka ren.
Erik hade ett rykte som både filosof och naturvän. Han uppskattade stillheten, avskydde onödigt buller och tog hand om djuren på ön. Två katter följde honom troget, och de blev hans närmaste sällskap. När folk försökte övertala honom att flytta tillbaka till fastlandet svarade han: ”Då dör jag direkt.”
Han höll sitt ord. 1966 hittades han död i sin stuga, efter över ett halvt sekel på ön.
Ett liv mellan fiskar, fyrar och filosofi
Under sin tid på Fjuk delade Erik ön med andra fiskare under kortare perioder. Bröderna Wilhelmsson, kända som Pullmanpojkarna, byggde en egen stuga där de övernattade under fiskesäsongen. Tillsammans med vännen Mauritz Maijer drev Erik fiskeverksamhet och sålde fångsten i Vadstena.
De kunde läsa sjön som en öppen bok – känna på vinden, lukta sig till väderomslag och förstå när fisken skulle nappa. Livet var enkelt men rikt på naturupplevelser och tyst kunskap.
Vraket vid Fjuk
En av Fjuk mest kända sevärdheter är vraket Byälven, som kördes upp på grund 1937 i ett försök att rädda fartyget. Skrovet blev kvar och syns fortfarande vid klart väder under ytan. Erik tyckte inte om vraket – han ansåg att det störde naturens harmoni. I dag är det däremot ett populärt mål för snorklare och dykare som vill utforska Vätterns klara vatten.
Fyren som symbol
Fyren på Fjuk har genom åren förändrats flera gånger – från trä till betong, från fotogen till solpaneler. Den har överlevt stormar, tekniska skiften och tidens tand. För många har den blivit en symbol för uthållighet, precis som Erik själv.
Fjuk i dag – ett naturparadis med historia
Idag är Fjuk en del av Länsstyrelsens naturreservat Motala buktens öar, och ön lockar naturälskare, historiker och båtfolk. Här möts du av fågelsång, klippor, knotiga träd och rester av det liv som en gång fanns här.
Den lilla hamnpiren gör det möjligt att ankra, men under vår och försommar bör du låta öarna vila för att skydda fågellivet. När vädret är stilla går det att se resterna av det gamla vraket, och den vita fyren står fortfarande stolt mot horisonten.
Besökare som stiger i land berättar ofta att de känner en särskild stillhet här – en känsla som nog inte är så långt ifrån den Erik Zetterblad kände när han satt utanför sin stuga och blickade ut över Vättern.
Ett arv i stillhet
Det finns något tidlöst över Fjuk. Här möts historia, natur och mänsklig envishet i en perfekt balans. Erik Zetterblads liv på ön har blivit en symbol för enkelhet och inre frid – ett sätt att leva som påminner oss om att lyssna mer och stressa mindre.
När du ser fyren blinka över Vättern en stilla natt kan du nästan känna närvaron av honom, där ute i mörkret, i sitt enkla hem bland klippor och vågor – på Fjuk i Vättern.
